En trång lägenhet där arton familjer delade samma kök – det var Anya von Bremzens barndomsmiljö i 1960-talets Moskva. Hon sjöng lovsånger till Lenin och gjorde svarta affärer med amerikanska tuggummin. Livet var trist och absurt – och ibland barnsligt glädjefullt. Och till slut fullständigt outhärdligt. 1974 flydde Anya och hennes mor Larisa till USA. I dag är Anya von Bremzen en framstående matskribent och lever i två skilda matvärldar: i den ena skriver hon om fyrstjärniga restauranger, i den andra kan smaken av en enkel kolbasa få det förflutna att framstå i ett rosenrött skimmer. För att återskapa detta förflutna, alla dess bitterljuva dofter och smaknyanser, beslutar sig Anya och Larisa för att förvandla Larisas kök till en tidsmaskin: att tillaga maträtter – enkla eller överdådiga – från vartenda decennium av den ryska och sovjetiska 1900-talshistorien. Tio sådana recept återges i boken.Genom att beskriva dessa måltider får vi oss också till livs en gripande familjehistoria som sträcker sig över tre generationer. Hur var det att leva i ett land där varenda tugga hade politisk betydelse? Anya von Bremzen skildrar vad maten betydde för hennes familj, men också för landet som helhet – alltifrån Lenins spannmålsrekvisitioner och de av Stalin framkallade svältkatastroferna till Chrusjtjovs brödköer och Gorbatjovs korståg för att ersätta alkohol med mineralvatten. Det goda sovjetiska köket visar hur mat – att inte få någon, att längta efter den, att frossa i den om man hade tur – präglade Sovjetunionens hela historia. Och den får oss att reflektera över matens betydelse i våra egna liv.