Det är den ljusa dagenOch det blir vitt av ljusOch gräset blir vitt av ljusOch gräset går avJag går i ljusJag är i ljusOch ljuset är i mig
Helena Österlunds första bok består av två långdikter, i vilka upprepningar och små förskjutningar blir till en poesi som ligger närmare ramsan än resonemanget. I den närmast hypnotiska diktionen uppstår en helt egen lyrisk plats där gränserna är snäva och rymden stor.