Karl Popper (1902 - 1994) var en av 1900-talets ledande och mest inflytelserika filosofer. Hans arbeten spänner över åtskilliga kunskapsområden. Det unika med Poppers arbeten är förutom inflytandet över såväl vetenskapssamhället som politiken den helhet som de bildar. Hans teorier begränsar sig inte till den politiska filosofin eller kunskaps- och vetenskapsfilosofin utan placerar och förankrar dessa inom en ontologisk filosofisk grund om människans plats i vårt fysiska universum. Popper ger ett filosofiskt fundament åt liberalismen.
När en dominerande del av det kulturella och politiska samtalet i vår samtid har en kollektivistisk utgångspunkt i form av populism, nationalism och identitetspolitik finns behov av att lyfta fram en filosof som Karl Popper och hans liberalism. Popper försvarar en liberal upplysningstradition som han också kraftfullt bidrar till att utveckla.
När den politiska debatten fokuserar på en retorik som handlar om en svartvit beskrivning av verkligheten och enkla och snabba lösningar behövs Poppers stegvisa reformism och tilltro till den vetenskapliga metoden. Framför allt behövs hans betoning av det kritiskt rationella samtalet; att trots våra olika hållningar och åsikter kan vi tillsammans genom ett kritiskt rationellt samtal som jämlikar närma oss sanningen.